Mina nya älsklingar.. Satt som en smäck! :)
Ska invigas i helgen då ölen kommer att flöda! Me love.

Nu ska jag till jobbet och tjäna lite pengar, hoj!

Sov som en galning igår.. Somnade vid tre och vaknade vid två :P Hade puttat ner allt från sängen och låg på fel sida (vänster) där jag i vanliga fall har ett täcke och kläder.. Allt låg på golvet :P Vissa nätter är det bannemig tur att man sover själv ;)


Dagens puss får ni som
- vågar vara er själva och STÅ för det.
- aldrig hugger andra i ryggen.
- inte behöver köra över andra för att må bra.
- har ett gott hjärta.

Blev drygt en timma i gymmet med Lina imorse, ruskigt skönt faktiskt :) Sen blev jag fruktansvärt ölsugen när vi satt vi i omklädningsrummet och poff så började jag planera :) Lina, Natta och Åsa ska mest troligt hit ikväll och skåla med mig :) Så när jag kom hem från stan så tog jag en powernap innan det var dags att dammsuga.. Nu ska jag småplocka bort i vardagsrummet så det är festvänligt och sen ska jag bannemig diska! Sovrummet blir sista projektet; renbädda, ta bort tusen kläder och tillsist dammsuga även här :) 

Jag är galet peppad på fest alltså!! Ska ta fram en underbar matlåda, köttfärssås/spaghetti, från frysen sen och njuta med en iskall öl.. Åh, ledighet ♥ Nu ska jag bannemig njuta, göra nytta och bara leva livet! Strax är måndagen här så ingen tid att vila, puss på er!

Mådde skumt som fan ikväll. Huvudvärken från helvetet blandat med yrsel och en konstig känsla i magen. När jag kom hem från jobbet så halsade jag vatten och nu är det bättre. Måste ha varit vätskebrist :P Dricker ju i princip bara kaffe nu så det är väl inte så konstigt, haha!

Världens bästa Lina (arbetskamrat) skrev till mig på facebook-chatten för en stund sen och frågade om jag ville följa och gymma imorgon. Tyvärr kunde jag inte men föreslog fredag istället och hon skulle höra av sig imorgon om hon fixat barnvakt :) Jag blev faktiskt ruskigt peppad på att röra fläsket lite! Cykla ner till brinken, gymma som fan och sen cykla hem igen :) Jag hoppas verkligen det blir av! Kanske rent utav kan bli något vi gör till en vana, skulle vara underbart! Man får ju gymma gratis på brinken och vi har nästan exakt samma schema så tid finns ju :)

Imorgon ska jag förbi Jacks efter jobbet för att inhandla Skolblock alá rutigt papper, så jag kan börja plugga i helgen. Jag hade ju tänkt börja igår men näää, då fanns det ju inget papper att kladda på. Känns lite knäppt att plugga då det är helg men har man tid så har man! Eventuellt blir det fest på fredag men det finns ju två dagar till att gräva ner näsan i matteboken! Nu jävlar ska jag fixa det :)

Jag är helt plötsligt jättepeppad på nästan allt. Oj vad det går upp och ner just nu :P

Nu ska jag se "sommar i sverige" och mest troligt skratta lite innan det är dags att nanna. Pöss

Bu på den här känslan jag nyss fick! Jag känner mig ensam, värdelös och oälskad. Ja visst, man måste ha såna kvällar ibland också men dom är aldrig välkomna! Har känt mig lite nedstämd sen i lördags och sure thing, det utvecklades till det här! Efter regn kommer solsken säger dom, men regnet kan även orsaka översvämning och då krävs det lite mer än solsken för att det ska bli bra igen.

Jag vet inte vad det är som fel och det måste ju vara det jobbigaste som finns i den här situationen. Men jag ska göra ett försök så nu skriver jag några grejer som kan ha orsakat den här lilla svackan.

- Jag är fruktansvärt less på vintern nu. Funderar starkt på att fly landet för att aldrig mer behöva se snö mer. (Jag överdriver självklart, men less är jag då hur som helst!)
- Jag vill verkligen fixa matten den här gången, men mitt självförtroende är lika med noll just nu. 5de gången gillt, finns det något som heter så? Bu.
- Jag blir otroligt frustrerad på mig själv att jag inte kan det andra kan. Måla tex. Hade jag kunnat måla hade jag haft mitt sovrum klart för flera månader sen. Jag är så fruktansvärt less på att köpa nyproducerade saker ALLA andra har. Jag vill skapa mig ett hem fullt med unika och personliga grejer. Det skulle ha underlättat om jag hade kunnat måla.
- Jobbet känns trist, trist, trist! Jag hatar att kunna allt utantill. Jag vill ha lite utmaningar.
- JAG MÅSTE KOMMA IN PÅ SKOLA TILL HÖSTEN! Jag struntar i vilken stad jag kommer in, bara jag får börja studera!

Där har vi det. Jag är uttråkad, desperat och äventyrslysten.

Godnatt!

Jag får gång på gång höra hur fruktansvärt djup jag är. Både i mitt sätt att hantera saker, att tänka och då jag skriver. I fredags skrev jag en liten sista hälsning till farmor i Minnesboken. De där få orden fick hela min familj att tappa andan. Resten av dagen och kvällen så tjatade de på mig att jag måste börja skriva igen.

När jag var yngre skrev jag dikter och små sagor varje kväll. Om kärlek, smärta, glädje, vänner osv osv. Det är lite konstigt det där. För jag tänker inte särskilt mycket då jag skriver. Jag kan komma på mig själv att ha skrivit ett A4, när jag tror att jag skrivit 3 rader. 

Ja iaf, jag tänkte bara berätta för er om en dröm jag har. Att skriva en bok. En bok om allt knasigt som jag fantiserar ihop varje kväll. Om brustna hjärtan som läker sig själva. Om starka personer som aldrig ger upp. Om så sorgliga saker att hjärtat slits itu. Om utstötta människor som visar hela världen hur fantastiska de är. Om vackra pojkar som inte vet om det själva.

Nä.. Nu tvingade jag mig själv att sluta skriva, för jag kunde ha fortsatt hur länge som helst :) Haha. Det är iaf en dröm jag har och något jag verkligen vill kunna genomföra. Så nu har jag tänkt att börja klättra längre upp på stegen, som tillslut kanske leder till den drömmen. Då jag får lön ska jag köpa en vacker skrivbok som jag ska fylla med knasig skrivstil och tusen tankar. Då vet ni! Så skulle ni märka att bloggen blir åsidosatt efter 27 januari, skäll på mig :)

Nu ska jag slänga iväg datorn, fantisera ihop något vackert för att sen drömma minst lika vackert! Puss på er.

Måste dela av mig av en sak som gjorde mig så oerhört lycklig.

Min idol och förebild.

Min mamma är bäst. Även fast hon ogillar mina tatueringer, mina laster och ibland även mina drömmar. Grejen är den att man inte behöver gilla varandras val här i livet, så länge man respekterar dem. Att respektera en som en individ med egna värderingar och intressen. Hur mycket snedsteg jag än tagit i livet så har min mamma alltid älskat mig och stått vid min sida.

Så förlåt världens bästa mamma, för att jag har gjort ditt jobb svårt ibland. Sen får du egentligen ta lite skuld själv, som uppfostrat mig till att vara en stark person som vågar gå sin egen väg ;) Jag älskar dig. Puss från din tatuerade, envisa och pain-in-the-ass dotter :)

Så skrev jag på facebook i en anteckning. Orsaken att jag skrev just det här är för att jag och mamma hade ett kort men väldigt givande samtal. Hon är så fantastisk fin och jag ville alla skulle veta det. Sen fick jag världens finaste kommentar, eller egentligen två, men en av dem fick mig att gråta en tår.

Vanja (Jens styvmamma) - Like a lot :) Du är för go Elin ♥

Har tittat på dokumentären om världens bästa, Cornelis Vreeswijk ♥ (som finns på svtplay för er som också missade den i tisdags!) Han var ett geni, en rebel och en otroligt fascinerande människa! Synd, som med så många andra, att spriten härjade. Jag hade gjort nästan vad som helst för att få se honom då han levde men jag var ju inte ens född då han dog tyvärr.

Annars så har det varit en galet seg dag. Var risig i kistan imorse och blev orolig för att jag fått magsjuka. Men efter några piller försvann skiten (hähä) och jag kunde andas ut lite. Annars så har jag datanördat eller sett på tv. Otroligt segt men kanske behövligt, vem vet.

Imorgon blir det nog minst lika segt, om jag nu inte råkar vakna upp med lite mer energi i kroppen. Jag är sådär förbannat neutral igen. Vill inget och allt. Tänker på inget och allt. Sådär jobbigt flytande mellan lycka och sorg.

Hej Hopp, nu ska jag sova.

Varför vill jag ha det som ingen annan vill ha? Det känns som jag är knäpp. Är jag smart eller gör jag mitt livs största misstag? Fan också. Det jobbigaste med hela situationen är att jag kanske aldrig får veta.

Det känns som jag är den enda som valt att leva såhär. För det är faktiskt ett val, hur mycket jag än vill intala mig något annat. Det är bara jag. Jag släpper aldrig in någon och jag vill inte göra det heller. Jag har liksom tappat glöden. Den lilla låga som tidigare levde i mig är sen länge släckt.

Istället för att vara realistisk och spontan så lever jag i någon sorts drömvärld. Instängd bakom murar som sträcker sig upp till molnen. Hur fan kan jag vara lycklig här bakom? Varför är jag inte som alla andra? Kommer glöden någonsin att vakna till liv igen?

Klart den kommer. Jag vet att den inte bara kommer att vakna, den kommer att bli en stor eldsvåda. Jag är bara rädd att jag hinner hämta brandsläckaren innan den börjat ta fart. Förbannat rädd.. Men samtidigt jävligt lycklig här bakom de stora murarna.

Det är inte bara bra att vara trygg i sig själv. Det kan rent utav vara livsfarligt.

Har suttit och kikat på lite kort.. Efter en stund märkte jag hur jag inte kunde sluta le.. Sen märkte jag hur magen smått började pirra.. Sen blir det ju inte direkt bättre av att börja tänka.. För oj så mycket fint som jag gömt bort i huvudet :) Alla stunder. Alla skratt. Allt det där fina vi har delat under åren. Åh herre.

Gud så tur att det finns såna som dig. En så fantastisk människa, som du, som alltid får mig att må bra. Även fast det nog aldrig kommer bli mer än den här glada känslan, så är jag otroligt nöjd med det ändå! För varje gång vi pratar eller ses så ger du mig mer än alla andra. Ett leende kan rädda en dag och ett ord kan förgylla en hel vecka. Små, små saker som exploderar, om och om igen.

Jag är så otroligt glad att du finns i mitt liv.

Även fast du kanske inte vet det, så gör du alla dessa saker med mig. Känslan av att vara saknad och behövd. Den ger du mig. Du ger mig allt och lite till. Så tack älskade du, tack tack tack. Jag ska aldrig svika dig. Behöver du mig så finns jag här.. väntades och älskandes. För evigt din, men aldrig på papper.

Blev en liten sväng till Medlefors idag :) Visade min älskade lillebror tatueringen och även mamma fick sig en glimt av den.. Hennes reaktion var lite förvånade faktiskt.. "ooooj.... så stor".. sen gick hon ;p  Kunde nog inte ha gått bättre än så kan jag meddela! :) När hon ringde då jag var i studion hotade hon att ge mig stryk och även att göra mig arvlös.. Hahaha :)

Sen så såg jag Polisskolan 2 med lillebror och snackade skit innan jag tillsist agerade chaufför åt mammas bästa vän, farfar och mormor :) Imorgon bär det av dit igen för då vankas det lasagne och bingolotto med finaste mamma :)

-

Jag har än en gång fått det bevisat vilken ensamvarg jag kan vara ibland :P Det var sååå skönt att komma hem till en tyst lägenhet, slänga sig i sängen och stirra i taket. Jag ville dö av lycka. Är det något jag verkligen kan njuta av så är det tystnad och mig själv. Det är nog enda gången jag kan slappna av och låta alla problem rinna av mig. För problem, ja det finns det alltid gott om. Särskilt då råkar göra dem större än de egentligen är :P

Men nu ska jag fan i mig fokusera på det som måste göras och slänga alla andra problem åt sidan. Tyvärr måste jag nog slänga en massa roligt åt sidan också, för att nå mitt mål. Men just nu så känner jag mig inte ett dugg sugen på fest eller andra tillställningar. Kan bero på att börsen i princip ekar tomt just nu, vem vet. Jag har iaf en bra anledning till att göra lite nytta istället för att roa mig! ;p

Nä, nu ska jag sova! Puss

Det är så typiskt mig! Jag blir galet orolig över tatueringen, sover en god natts sömn för första gången sen jag tatuerades och poff så har svullnaden äntligen börjat gå ner lite. Sen så har det har inte kommit nå mer vätska och det känns litegrann som att den ska börja klia vilken minut som helst. Hallelujah ♥

Nu ska jag dricka kaffe som jag har kokat i min kaffebryggare, FÖR FÖRSTA GÅNGEN. Jag har druckit kaffe varje dag sen julhelgen och det har resulterat i att jag älskar det. Sen får jag ju lite ont i huvudet om jag inte får min drog heller. Rackarns, jag som hade tänkt nöja mig med snus som drog! ;) Äsch, ingen är perfekt!

Tjingelong!

Pjuh. Har suttit och läst på Flashback i en timma nu om tatueringar/besvär/svullnad osv. Jag är världens nojigaste då det gäller mina tatueringar, de är som mina barn ju! Efter "lite" letande så fann jag det jag behövde. Jag är inte ensam om att ha en fet överarm, som är röd runt om och som "vätskar" sig. Det är vanligt då man kört länge och med mycket färg. 5 timmars hårdkörning och cirka X antal färger blev det ju. En sak är då säker, jag har aldrig någonsin haft såhär ont förut, i tatuteringssammanhang! Jag nästan fruktar nästa gång jag måste tvätta eller smörja den. Haha!

Något drygt jag läste var att när kroppen reagerar såhär så kan det ta upp till 14 dagar innan svullnaden går ner och den slutar jävlas. Jag hoppas verkligen att den börjar lugna ner sig snart! Ville nästan slå Natta för att hennes tatuering "bara" kliade.. Den såg för fan ut som den var färdigläkt nästan.. Grrr... ;)

Näää, nu ska jag sluta fjanta mig. Min kropp får sköta läkningen medans jag vilar upp mig och håller den ren och insmord :) Så får det bli!

Ikväll har jag packat färdigt väskorna och stökat färdigt i lägenheten :) Imorgon runt elva så far vi! En hel, fantastisk vecka så ska jag älska varje minut! Så himla fint att åka iväg den här tiden på året, då man är vinterdeppig ;p Ska bli helt helt helt underbart! :)

Förresten så fick den där kommentaren, jag skrev om i förra inlägget, mig att le som bara den! :) Kan fan inte sudda bort leendet! :) Det är så skönt att gång på gång få det bevisat, att jag är helt underbar! Är det något jag har gjort under 2010 så är det då bannemig att utvecklas! Herregud så skönt att man inte sitter kvar på samma ställe och rullar tummarna. Är det något jag vet, så är det att det är omöjligt att knäcka mig när jag står såhär stadigt på marken :) Hallelujah! Även de dåliga sakerna blir till något bra i slutändan. ALLT blir bra i slutändan bara man är villig att gråta, blöda och svettas. 

Nu säger jag godnatt och vill önska er alla en otroligt trevlig första vecka på året! Var impulsiv, älska varandra och kramas mer än du brukar. Allt kan få fel, men glöm inte att allt kan gå rätt också! :) Jag älskar er kära vänner ♥ Puss!

Anonym om You belong with me.:
Han tyckte aldrig om dig.Han hittade någon annan.Sitt Livs kärlek. Sug på den du!
IP: 213.112.32.87 (Luleå)  01 Januari, 16:52.

Är det någon svartsjuk som kommenterar eller The Man Himself? :)

-

Först och främst, väldigt fegt att vara anonym när man kommenterar!

Sen vill jag bara säga, vad spelar det för roll om han aldrig tyckte om mig?
Jag tvingade honom aldrig att umgås med mig, han valde själv att träffa mig igen.

Jag har väl all rätt i världen att tycka och känna precis som jag vill? Du får ogilla det om du vill men jag har ändå rätt. Är det något man aldrig kan styra över så är det känslor. Vad spelar det för roll om jag tycker det är ett fint minne, ett första möte med någon man aldrig tidigare träffat? Skulle jag träffa honom idag så skulle det inte kännas sådär igen. Jag vet nämnligen bättre och jag förtjänar bättre :)

Sen så tycker jag att det är väldigt bra att han har hittat "sitt livs kärlek". Hoppas dom gifter sig och får massa barn som springer runt överallt. Så nu undrar jag bara varför jag ska "sug på den", när jag inte bryr mig? Hmpff.

Nu tycker jag att du kan sluta läsa min blogg också, för det lörns int :) PÖSS PÅ DÄ!