Love isnt here.

Varför saknar jag dig så jävla mycket ibland? Varför i helvete! Du ville mig nästan bara dåligt. Du var omogen och jävligt töntig fast du tyckte du var så jävla cool. Du gjorde mig galen nästan hela tiden. Du var allt jag inte ville ha, men kanske precis vad jag behövde just då. Jag grät i vad som kändes tusen timmar då jag lämnade dig. Jag ville inte lämna dig men min magkänsla sa att det var det bästa. Men fan pojkjävel, jag var så jävla kär i dig att du aldrig kan förstå. Du fick solen att gå upp på morgonen och gav mig trygghet i mörkret. Det är sällan man träffar dom man kan tänka sig ett liv med. Jag visste att vårat liv skulle bli allt annat än lugnt och fridfullt men det var det enda jag ville ha. Jag försvarade dig för vänner och familj, trodde det fanns något där inne att kämpa för. Och jag vet att det fanns. Du var bara trasig och när du pratade om det helvetet du gått igenom grät jag inombords. Vissa människor borde tvångssterilseras så de inte kan få chansen att förstöra sina barns liv så brutalt.

Jag försöker alltid laga människor, hur trasig jag än är själv. Det är min bästa och sämsta egenskap. Jag kan inte laga alla, långt ifrån alla. Och att jag inte kunde laga dig är nog en av mina största motgångar här i livet. Så nu saknar jag ibland istället. Hittade bilder på dig i måndags, det var nog dom som startade detta. Men jag vill ändå inte ha dig i mitt liv för jag förtjänar så jävla mycket bättre än så. En del av mig hoppas du ordnar till dig och den andra delen hoppas du får vad du förtjänar. All smärta du låtit gå ut över andra istället för att ta tag i din egna sorg..

Ja vad ska jag säga mer..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

En saga med ett förbannat bra slut. Därmed basta!

Med ett stort intresse för 50-tal, vrålande bilar och tatueringar, men i ärlighetens namn skriver jag mest skit. Massor om kärlek och äventyr, och även tråkig vardag. Enjoy!

RSS 2.0