She's her own woman

Lägenheten känns alldeles för stor ikväll. Och den där jävla D finns överallt ikväll.
Jag känner hans lukt. Jag ser honom i alla vrår han hann vara i.

Den här jävla soffan påminner mig om honom. Hans armar runt mig.

Att laga mat är en pina, inget jag gör blir lika gott som det han lagade.

Att duscha är så ensamt. Min dusch var ju stor nog åt oss två.

Jag känner smaken av John Silver i min mun, som då jag kysste honom.

Jag känner hans hand stryka min rygg då jag diskar.

Jag ser han dra ner persinnerna i köket med ett busigt leende på läpparna.

Han rökte. Han glömde bort att hämta mig på jobbet.

Han borstade nästan aldrig tänderna, jag tvingade honom.

Han hade konstiga kompisar. Han hade inget hjärta.

Men likt förbannat så minns jag hur det kändes då vi hade pratat i telefon.

Jag minns hur mina ben blev till spaghetti första gången vi såg varandra.

Jag minns hur otroligt vacker jag tyckte han var då vi först sågs.

Jag minns hur stolt jag var då vi gick på bolidenmarknaden tillsammans.

Hand i hand med en lång, vacker karl. En sånn som jag drömt om.

Jag minns hur galet sexig han var då han kom hit direkt efter jobbet.

Jag minns hur kul det var att vi hånglade ner gardinstången på midsommar.

Jag minns hur orädd jag var med honom, direkt från början.

Jag har aldrig någonsin kunnat släppa min gard så snabbt.

Jag har aldrig släppt in någon så fort i mitt hjärta som då.

Jag minns hur fjärilarna i min mage förvandlades till sten.

Jag minns känslan i magen då han knappt rörde mig mer.

Jag minns då vi åkte bil och han knappt pratade med mig.
Jag minns hur han satte sig långt ifrån mig i soffan.

Jag minns hur jag nästan tvingade honom att hålla om mig.

Jag minns hur hans ansiktsuttryck förändrades.

Han blev en helt annan människa. En jag inte tyckte om.
Så hur kommer det sig att jag fortfarande tycker om den tidiga D?

Hur fan kommer det sig att jag inte glömmer honom.

Jag antar att man inte ska släppa garden så snabbt.

Jag antar att man inte ska öppna hjärtats dörr så snabbt.

Jag har ingen aning om hur jag ska fixa det här.

Jag är en jävel på svartmagi men inte den här sorten.

Jag är en jävel på att hålla fast taget fast jag borde släppa.

Så jävla dålig.

usch, det är aldrig kul med hjärtesorg,. jag tror mig förstå vad du går igenom nu.. Hur länge var du och D tillsammans?

Hej Lina! Vi pratade i telefon i tre veckor innan vi träffades.. Love at first sight och sen 3-4 veckor efteråt försvann alla hans känslor och han dumpade mig.. Underbart är kort säger dom väl?

åh okej,. men vad var hans förklaring till slutet då? Jo, det sägs ju att underbart är kort, men alla vi önskar oss ändå något mer långvarigt, och jag hoppas att du hittar det i framtiden. :)