livet tur och retur.

Och så länge klarade jag mig utan blogg. Blev det ens två månader?!

Jag är nyss hemkommen från Västerås och mina tankar vill mig inget väl.
Dom vill döda mig, långsamt. Strypa mig inifrån. Det låter väl inte så trevligt?

Jag fick mig en rejäl tankeställare igår. En nyhet som fick min mage att hugga till lite. Kan den människan så ska väl fan jag också kunna?! Varför vågar jag inte. Varför vågar alla andra. Varför kommer jag att bli den som stannade kvar.

Driven av en längtan efter något jag inte vet
driven av lusten att bli fri all vilsenhet
tankar far i cirklar, molnen skingras ovanför
och under tiden som jag går här
slår fröet rot och blir en blomma
som växer upp, vissnar ner och dör

Fan.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

En saga med ett förbannat bra slut. Därmed basta!

Med ett stort intresse för 50-tal, vrålande bilar och tatueringar, men i ärlighetens namn skriver jag mest skit. Massor om kärlek och äventyr, och även tråkig vardag. Enjoy!

RSS 2.0