Nämen jag har gjort något ikväll jag nästan aldrig vågar göra. Kastat mig utför stupet och än har jag inte landat :) Jag liksom seglar ner, sakta sakta sakta. Kanske seglar jag neråt botten i flera månader, eller bara en dag. Det får tiden utvisa! Jag är iaf glad att jag har otroligt peppande folk runt mig. Och att jag vågar, fast jag ibland inte tror det bästa om mig själv.

(Det ovan skrev jag just efter 24... Men jag fick ett telefonsamtal som gjorde att jag uppdaterar nu!)

ÅÅÅÅH :) Nu ska jag se ensam mamma söker! puss på stjärten!