Vi är förlorare, vi två.



”Dom måste lära sig gå”, det är vad folk säger när det är vi två. 
Vi måste härifrån, den här stan drar ner oss till botten av ån. 

Och dekadensen är hård, alla mina vänner har gett upp sömn. 
Dekadens är så svårt, och jag har aldrig fångat en enda dröm. 
Och jag står framför spegeln, 
jag vill förändra allt, och allt som jag ser i den. 
Du har vart ute i världen i flera år, 
när jag stanna på mitt rum och såg dagarna gå. 

Så uppsnärjd i det blå. 


Ibland blir jag riktigt nostalgisk och lyssnar på, hör och häpna, Håkan Hellström!
Jag har druckit en öl och bara myst. Dödat en bananfluga och fått ont i magen av skratt.
Ibland behöver man inte så mycket och ikväll trivs jag med mig själv. Behöver ingen annan!

Jag håller tummarna att det blir party på lördag i Bureå :)
Ska vara full, lycklig och träffa tusen nya människor att krama!

Behöver lite kärlek från fel sort och sympatier från fel håll ♥


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

En saga med ett förbannat bra slut. Därmed basta!

Med ett stort intresse för 50-tal, vrålande bilar och tatueringar, men i ärlighetens namn skriver jag mest skit. Massor om kärlek och äventyr, och även tråkig vardag. Enjoy!

RSS 2.0