Dö rygg, dö. När de starka värktabletterna slutar verka så påminns jag av knivarna i ryggen. Och smärtan försvinner aldrig helt, den bara dämpas av tabletterna som skulle kunna söva en elefant. Ska prova vara utan piller imorgon för att känna efter hur jävligt det egentligen är. 

Annars mår jag bra. Lite pirrig och fnittrig. Glad. Tacksam.



Ja ä int bitter!