Man måste kyssa många grodor innan man hittar sitt svin.





Jag känner att jag är inne på okänd mark och jag vinglar lite mer än vanligt.
Varför är det så spännande?! Jag borde vara livrädd eller åtminstone skeptisk.
Men icke. Jag är bara så jävla förväntansfull att jag svimmar vilken sekund som helst.
För jag har verkligen ingen aning om vad jag gör eller vad han gör. Ingen jävla aning!

Det är stunder som dessa man känner att man lever! :)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

En saga med ett förbannat bra slut. Därmed basta!

Med ett stort intresse för 50-tal, vrålande bilar och tatueringar, men i ärlighetens namn skriver jag mest skit. Massor om kärlek och äventyr, och även tråkig vardag. Enjoy!

RSS 2.0