Har stannat av nu. Varit själv i 3 timmar, i vaket tillstånd. Har inte varit det sen i torsdags.. Har varit fullt ös sen semestern började i fredags klockan 17. Två kvällar/nätter full av fest med fint folk och galna grejer jag egentligen borde skämmas för men som jag nu fnissar åt istället. Man ska aldrig ha ångest fast man gör konstiga grejer. Typ som att hångla med någon man aldrig någonsin hade förväntat sig att hångla med. Varför ångra något så konstigt och fint? Iaf. Resterande timmar jag inte har varit full eller hånglat har jag varit i Älvsbyn/Luleå/Medle/Skråmträsk/Stan.. Färdats mer än någonsin under 48 timmar. Så otroligt trevligt att sitta där i bilen och se fantastiska, nya vyer utanför fönstret.. Och gamla vyer för den delen också, nästan lika fint.

Nu har jag stannat av. Fnissat färdigt. Rest färdigt. För nu. Och jag är helt fantastiskt lycklig förtillfället. Mår så bra att jag nästan skäms. Tar varje dag för vad den är och alla dygn har hitills känts som en evighet (på ett bra sätt). Sen då jag tänker på allt roligt som är framför mig, då blir jag ännu mer fånigt lycklig.

På lördagmorgon åker jag till Stavaträsk, mitt bästa smultronställe. Stavayran med mina finaste gamla vänner/bekanta nalkas och det kommer bli bäst som vanligt. Ska bädda skönt i bilen och eventuellt förbereda mig på den kommande bilcampingen som kanske sker i Rättvik.

Daniel ringde idag. Gav ett förslag om att jag får sova i husvagn med han och hans kompisar hela motorveckan om jag vill. Så jävla roligt! Åka Pontiac, hångla, dricka öl och andas in alldeles för mycket avgaser under några dagar.

Sen planerar jag för fullt inför Rättvik. Just nu låter det som om att jag åker ner själv och bor i bilen. Fricampar, hittar nya vänner och umgås med de vänner jag redan känner som ska dit. Det enda som känns tungt är att sitta själv i bilen och färdas så långt.. Allt annat ordnar sig känner jag. Hur det blir får jag helt enkelt se.. :) 

Fina, fina liv. Och bästa, bästa semester. Puss