Varit ut på en liten roadtrip idag. Rensade tankarna. Sorterade känslorna. Lättade på trycket. Sa farväl till sorgen. Jag tillät mig själv att känna, ensam mitt i skogen med musiken högt omkring mig. Jag fann sanningen där någonstans. Jag fann allt det jag sökt och även allt jag blundat för.

Man måste tillåta sig själv att känna. Att finna ett kaos för att sedan hitta ett fantastiskt lugn. Jag förlorade mig själv för att sedan hitta tillbaka. Nu stannar jag här, med alla tankar och känslor utslängda i diket utanför Skråmträsk. Jag förtjänar lycka och jag vet att den enda som kan trolla fram det är mig själv. Jag är min egna lyckas smed och nu har jag gett mig fan på att inte sluta smida föränn jag spyr rosa ponnys och solsken.