Someday (You'll want me to want you)



Det känns som jag analyserar honom. Jag är lite arg också, fast egentligen inte alls. Vi tog det här beslutet för att han visste hur mycket han sårade mig. Vi valde bort närheten för att vi skulle få finnas kvar i varandras liv. Men vadå valde bort närheten? Efter beslutet var taget så var vi så omslingrade att man inte kunde se vilket ben som tillhörde vem. Han vill jag ska komma dit på måndag i vanlig ordning. Vad är det som säger att jag INTE kommer sova över? Jag vet vad jag vill, fast jag är less på att bli sårad. Han vet KANSKE vad han vill, men han vill sluta såra mig. Satan så komplicerat!

Han får mig att skratta. Jag får honom att skratta.
Han tycker om mig. Jag tycker om honom.


Egentligen borde det inte vara mer komplicerat än så?!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

En saga med ett förbannat bra slut. Därmed basta!

Med ett stort intresse för 50-tal, vrålande bilar och tatueringar, men i ärlighetens namn skriver jag mest skit. Massor om kärlek och äventyr, och även tråkig vardag. Enjoy!

RSS 2.0