Snart, väldigt snart, ger jag upp.

Finns det något värre än mycket snack och lite verkstad? Börjar bli så less att jag spyr. Sen hatar jag att bli bortglömd, bortprioriterad och utnyttjad. För åh vad man blivit det under åren som gått. "Hämta mig, jag kör nästa gång". HA, vadå nästa gång? Vi vet båda två att jag kör då också. "Fan vad god den där hamburgaren såg ut".. Ja, låna till en då - nu är du bara skyldig mig 10 burgare totalt.. "Jag kommer förbi imorgon".. Ja, sen ringer man och personen är i en annan kommun och har glömt bort en. Fuck that liksom!

Förutom det ovan är jag på toppenhumör! Världens bästa mamma ropade in en 50-tals matgrupp på auktion åt mig idag och då jag var på jobbet körde hon och lillebror hit den. Fyfan vad fint det blev och oj så tantig min lägenhet är nu :) Nu skulle bara jag hittat en teak-sideboard som tvbänk och nya (gamla i teak) nattduksbord.. Sen är bannemig lägenheten perfekt och det är nästan som att resa bak i tiden :) Jag känner mig verkligen hemma med trasmattor, teakmöbler och alla fantastiska stilleben jag har placerat runt i lägenheten. Jag är nästan fulländad då det gäller boendefronten. Kan lätt bo här tills en karl "tvingar" mig att flytta till hus :D

Nä nu ska jag tvätta fejjan, bädda ner mig i sängen och försöka att strunta i alla skitskallar! Puss


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

En saga med ett förbannat bra slut. Därmed basta!

Med ett stort intresse för 50-tal, vrålande bilar och tatueringar, men i ärlighetens namn skriver jag mest skit. Massor om kärlek och äventyr, och även tråkig vardag. Enjoy!

RSS 2.0