Jag har börjat om att andas. Grävt bort flera kilometer från min uppförsbacke och även om jag är påväg neråt (dvs psykiskt uppåt) så går jag med försiktiga steg. Jag samlar på mig styrka i varje försiktigt steg. Jag måste ha styrkan om jag ramlar ner i ännu en grop. Men hur skönt är det inte att känna att man börjar komma ikapp! Imorgon slutför jag två viktiga grejer och sen är det bara jobb/plugg kvar denna vecka... Sen tror jag bannemig det börjar lugna ner sig! Jag försöker suga upp alla positiva vibbar och all kärlek jag får, även om det bara är en gnutta.

Nu ska jag fan börja må bra igen! Jag har lovat mig själv att det som inte är bortgjort då Mars anländer, ja det får bli bortslängt. Har inte tänkt möta våren med en ledsen själ och elakt sinne.. Jag vill bli den glada, roliga, fantastiska människa jag är! Underbar och älskad av alla. PUNKT.

Idag suger jag åt mig kärlek genom att smsa med en av mina största kärlekar. Han skrev att han hittat en bil åt mig på blocket. 1. Han tänker på mig. 2. Han tycker om mig. Punkt. Det behöver inte diskuteras mer än så och det är jag glad över! :) Så även om han är den fegaste jag vet. så är han rackarns duktig på att smsa fina saker! Så jag nöjer mig med det lilla och är ruskigt glad över det! :)