Buhu x2.

Största buhu:et = Var på Medlefors ikväll och åt surströmming med mamma, bröder, mormor och farfar. Väldigt trevligt och mätt blev man! Meeeen sen sprang lillebror mest runt och yrade mitt i all packning. Min stora lillebror åker med sin flickvän till FRANKRIKE imorgon. Vad hände där. Jag ser honom fortfarande som min lilla lilla lilla lillebror. Han är inte särskilt liten med tanke på att han fyller 22 år i December men ja. Är man inte nära med sina syskon så kanske man inte förstår. Den där överväldigande, markrockande känslan då dom inte är på en säker plats. Jag kan ta en kula för min bror när som helst men det är ju jävligt svårt när han är sådärjävlalångbortasådetgörontihelakroppenliksom. AAAAH! Men jag ställde iaf upp och skjutsade honom till Kåge där hans flickvän bor. Pratade väl ihjäl honom de 15minuter det tog och jag kramade väl halvt ihjäl honom då vi sa adjö. Det är inte som att jag unnar honom alla livets äventyr, men min största mardröm är att förlora honom. Jag är nästan mer nojig än morsan och ja, det förklarar väl endel. MEN nu ska jag sluta tänka på det. Han kommer ha världens bästa resa och hångla i gyttjan nånstans i Frankrike till ljudet av hårdrock. Det förtjänar han fan, min finaste älskade lillebror!!
 
Det andra buhu:et = Mina leggings som jag fick av Elina för några år sen har nu levt sina liv. Svarta med stenar i ett häftig mönster över hela benen. Jag har älskat dom så mycket att jag till och med tagit fram nål och tråd i försök att rädda dom! Nu idag sprack hela baken och halva skrevet så fuck it. De får begravas i soptunnan ikväll. Aldrig någonsin har jag fått så mycket komplimanger om några leggings som jag fått för dessa vill jag lova! Men då lillebror säger "Men vafan dom där har du ju haft nu i typ tre år, de är ju över bäst-före-datumet för längesen" och då Farfar rappt säger "Elin, tänk så praktiskt. Då du behöver skita så behöver du inte ens ta av dig brallorna".... Då är det kört.. Mina sy-kunskaper kan inte rädda dem. Buhu indeed! ;)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

En saga med ett förbannat bra slut. Därmed basta!

Med ett stort intresse för 50-tal, vrålande bilar och tatueringar, men i ärlighetens namn skriver jag mest skit. Massor om kärlek och äventyr, och även tråkig vardag. Enjoy!

RSS 2.0